Ribban Crew listar sport: 110 meter häck!
Vi fortsätter lista sporter som förtjänar det. Idag analyserar vi den fantastiska sporten 110 meter häck.
9. 110 meter häck

I princip alla människor ägnar sig åt någon form av häcklöpning under sin livstid. Det kan vara att följa efter en snygg tjej/kille på stan för att se deras rumpa röra sig undet det där skira tyget som de har för att täcka sig. Man kan riktigt se den där fina häcken framför sig i sin himmelssäng, täckt i honung och fruktströssel alltmedan "Kungssången" ekar i bakgrunden. Fast det är en helt annan historia. Nu ska vi prata om sporten häcklöpning, evolutionens missfoster...
Vari ligger tjusningen att hoppa över häckar? De är ju oftast (med undantag av slappa gubbrövar i slacks och "no ass"-tjejer) väldigt trevliga att titta på. Vi på Ribban Crew spenderar ofta flera timmar på stan med att titta på häckar, företrädesvis tillhörande kvinnor- men en och annan man har slunkit emellan ibland. Hur kan man få för sig att hoppa över häcken som är så fin att titta och ta på? Vi fattar ingenting.
Inte alls så konstigt att Sven Nylander aldrig kom längre än vad han gjorde- om han varit en riktig häckkännare så hade han vetat att stanna till ibland och liksom känna in sig på häcken. Försöka förstå den, uppskatta den, kanske smeka den lite lätt. Inte bara hoppa rakt på slutmålet som en annan hormonstinn tonåring. Då hade hans löpning kunnat resultera i så mycket mer än bara en karriär som motivationstalare.
Ribban Crew saluterar alla er utövare av häcklöpning. Vi vill dock påtala vikten av ett fruktbart förspel för att häcklöpningen ska bli riktigt trevlig. Lite massage, lite candles, lite "Rage against the machine" (första skivan, innan de blev för kommersiella) och inte minst handbojor kan liva upp. Ibland kan det vara ok att bara rusa rakt mot målet, men man hoppar aldrig över häcken. Aldrig!
Ribban Crew- Vi har sett Jönssonligan på Mallorca, typ 5 gånger
9. 110 meter häck

I princip alla människor ägnar sig åt någon form av häcklöpning under sin livstid. Det kan vara att följa efter en snygg tjej/kille på stan för att se deras rumpa röra sig undet det där skira tyget som de har för att täcka sig. Man kan riktigt se den där fina häcken framför sig i sin himmelssäng, täckt i honung och fruktströssel alltmedan "Kungssången" ekar i bakgrunden. Fast det är en helt annan historia. Nu ska vi prata om sporten häcklöpning, evolutionens missfoster...
Vari ligger tjusningen att hoppa över häckar? De är ju oftast (med undantag av slappa gubbrövar i slacks och "no ass"-tjejer) väldigt trevliga att titta på. Vi på Ribban Crew spenderar ofta flera timmar på stan med att titta på häckar, företrädesvis tillhörande kvinnor- men en och annan man har slunkit emellan ibland. Hur kan man få för sig att hoppa över häcken som är så fin att titta och ta på? Vi fattar ingenting.
Inte alls så konstigt att Sven Nylander aldrig kom längre än vad han gjorde- om han varit en riktig häckkännare så hade han vetat att stanna till ibland och liksom känna in sig på häcken. Försöka förstå den, uppskatta den, kanske smeka den lite lätt. Inte bara hoppa rakt på slutmålet som en annan hormonstinn tonåring. Då hade hans löpning kunnat resultera i så mycket mer än bara en karriär som motivationstalare.
Ribban Crew saluterar alla er utövare av häcklöpning. Vi vill dock påtala vikten av ett fruktbart förspel för att häcklöpningen ska bli riktigt trevlig. Lite massage, lite candles, lite "Rage against the machine" (första skivan, innan de blev för kommersiella) och inte minst handbojor kan liva upp. Ibland kan det vara ok att bara rusa rakt mot målet, men man hoppar aldrig över häcken. Aldrig!
Ribban Crew- Vi har sett Jönssonligan på Mallorca, typ 5 gånger
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home