Ribban Crew hittar en dinosaurie

Under en av våra många upptäcktsresor i området kring Kaukasus så råkade vi snubbla över den här lilla varelsen. Det ser ut som en dinosaurie! Eller är det bara ett hästkadaver som lagst ut på ett roligt sätt för att konfundera folk. I vilket fall, så här ser den ut.


Den stora frågan är vad man som orädd upptäckare ska göra när man ser ett potentiellt sjöodjur ligga där, död och uppruttnad. Man tänder en tagg så klart!

Och efter att man tänt en tagg så får man stå och hänga lite med grabbarna, snacka lite skit och ta ett bloss. Det är finfint. Självklart medan man står bredvid den potentiella zoologiska revolutionen:

Och sist av allt, vad gör man då? Jo man ställer sig bredbent över det döda vidundret och försöker se oberörd ut, självklart med en cigg i mungipan, lite som en ung James Dean i kamouflage.

Vad har vi lärt oss av allt detta? Jo förmodligen att dinosaurierna dog av andrahandsrökning och inte av någon jävla meteorit. Vi har även lärt oss att om man ska röka så ska man röka med hela handen, inte bara hålla ciggen mellan fingertopparna.

Ribban Crew listar sport: Fotboll

Uttrycket ”ribba in” kommer från fotbollsvärlden. Därför ser vi det som naturligt att vi nu analyserar denna bisarra sport.

Vi börjar bakifrån!

Målvakten vaktar de bakre regionerna från olaga intrång. Målvaktens arbete är att stå under ribban för att bevaka tomrummet under den. Man brukar säga att stolparna och ribban är målvaktens bästa vänner. Tänk att ha en ribba som vän!

I fotboll kan sätta ett skott i krysset, alternativt träffa ribban. Det tycker vi låter smärtsamt, en läderkula mitt på ribban är inget man skojar om. Att göra mål ribba in låter däremot ganska så trevligt, hur det nu skulle kunna gå till.

Framför målvakten står försvararna. De ska hjälpa målvakten att försvara tomrummet under ribban samt slå bort bollen. Försvarare har ofta abnormt långa smalben.

På mittfältet spelar de som är lite mer sugna på att röra bollen framåt. Deras uppgigft är att vara städgummor framför försvaret och bakom anfallarna.

Anfallets uppgift är att stoppa in bollen i motståndarlagets tomrum under ribban. Anfallare är ofta mer hyllade än andra spelare i laget beroende på denna förmåga.

Fotboll som sport är överhuvudtaget sexuellt tvetydigt. Samtidigt som de inte vill ha in saker under sin egen ribba, så gör de allt få att få stoppa in bollen under motståndarlagets ribba.

Lagsporter, typ fotboll, tenderar bland män ofta att ge upphov till viss grabbiga tendenser, exempelvis i omklädningsrummet. Där är det inte helt ovanligt att man visar sin ribba för varandra som en slags initieringsrit.

Många som gör mål gör ofta referenser till sin ribba. De kan säga och göra saker som direkt refererar till ribban på olika sätt. Det mest spektakulära sättet att göra detta på är att hel enkelt brotta ner en medspelare som gjort mål och sedan bita denne i ribban.

Även kvinnor spelar fotboll. I deras fall handlar spelet helt och hållet om ribbavund.

Sportredaktionen

Herr Sipplund välkomnar hösten

I morse slog jag upp fönstret till mitt eget lilla chateau här i centrala Lund och avnjöt hur min lilla stad så sakteliga åter började sjuda av liv. Studenterna, Lunds välsignelse, har påbörjat sitt återtåg. Under några månader har staden varit i princip död: Inga vansinnescyklister på trottoarerna, inga nerkissade trappuppgångar- ja inte ens en nationsaffisch.

Men nu, Lund kan åter andas livsluft. Novischerna är på väg, de rutinerade rävarna vaknar till liv och nya medaljer väntar på att få fästas på mitt svällande bröst.

Min sommar har varit fylld av misär. På grund av vissa ekonomiska bekymmer och avsaknaden av sittningar att våldgästa har jag funnit mig tvungen att vid ett flertal tillfällen sjunka till en sådan låg nivå att jag varit nödgad att avstå från min eftermiddagsflaska med punsch. Min mammas matpaket har även de sinat eftersom hon och far valde att åka till Öland över sommaren och lämnade mig i sticket. Under sommaren har jag därför huvudsakligen inmundigat kex med marmelad och efter att marmeladen tog slut så tog jag björnklister. Min längtan efter punsch slog alla rekord i mitten av juli. Med skammen i ansiktet måste jag erkänna att jag stal en näve punschpraliner på Konsum som jag lyckades smussla ner i bröstfickan på min frack. Tyvärr smälte de under min promenad hem, men jag lyckades skrapa ut tillräckligt mycket för att kunna blanda i en slatt vodka jag hade hemma. Nöden är uppfinningarnas moder!

Under sommaren har jag dessutom läst en fempoängskurs i astronomi, samt lite blandade strökurser för att få ihop till brödfödan. Det har flutit på bra och jag har lyckats undgå att avsluta någon av kurserna, även om det var bra nära med astronomikursen. Till hösten ämnar jag påbörja en kurs i sociologi, ett ämne som aldrig intresserat mig tidigare. Fast nu börjar kurserna ta slut, snart har jag provat på allt, så därför fick det bli sociologi i år.

Inför terminsstarten tänkte jag ge novischerna några små tips inför deras stundande studier här i Lund:

1. Avsluta aldrig en kurs! Det är alltid skönt att ha något att kunna falla tillbaka på om en annan kurs man läser visar sig vara tråkig.
2. Om en stilig man i frack presenterar sig som Malmström och vill hjälpa dig inspektera insidan på dina lår mot den fruktade Lundabaggen så bör du fundera över detta både en och två gånger. Lundabaggen anfaller uteslutande kvinnor!
3. Försök planera dina kurser så att du kan vända på dygnet. Nätterna bör ägnas åt att porrsurfa via AF Bostäders förtjänstfulla höghastighetsinternet, dagarna bör ägnas åt att sova och eventuellt någon halvtimmes besök på någon föreläsning.
4. Om du är man och kan sjunga så ska du omedelbart anmäla dig till spexet. Och nationsspex är för amatörer, kom ihåg det.
5. Om du är kvinna förväntas du vara villig att idka könsligt umgänge med de män som så önskar. Sådan är Lundakulturen.
6. Alla män måste börja samla medaljer till sin frack per omgående!
7. Skägg måste odlas!
8. Oavsett vad du lärt dig i den bondhåla du kommer ifrån: I Lund cyklar man på trottoarerna. Allt annat är trams. Trafikregler är enbart rekommendationer, inget annat.
9. Om en stilig man i frack kommer fram till dig och ber dig om en bägare punsch- tillgodose herrns önskan snarast. Det är kutym i Lund.

Så, det var väl vad jag hade att säga. Nu ska jag göra bål på lite färgslattar, tuschpennor, smågodis och överjäst frukt som jag har hemma. Förhoppningsvis kan jag få i mig någon promille så att jag kan bli som folk igen.

Och glöm inte, bleckinstrument är de enda instrument som räknas.

Dagens låt: Glasblåsarna: Södertälje

Förtydligande: De åsikter och synpunkter som herr Sipplund framför kan, men behöver inte stämma överens med Ribban Crews tankar. Fast Lundabaggen är farlig, så passa er. Vi uppmuntrar däremot inte kvinnor att ha sex med alla män som så önskar, bara om de själva vill.

Birger Schlaug skriver bok om Elvis och sedan kommer det ännu mera!

I dagarna har det talats mycket om Elvis Presley med anledning av hans dödsdag. Birger Schlaug har även gått ut med nyheten att han, den store skribenten, ska sammanställa en bok om Elvis. Ribban Crew kan nu som första internationella nyhetsutlämnare berätta om några andra biografier som Birger helt oförhappandes tänker skriva:

- "Bootsy" Collins brillor: "Boken ska handla om hur det är att hänga på nästippen på en av musikhistoriens mesta basspelare" hälsar Birger. Birger kommer att ägna särskilt utrymme åt att diskutera hur Bootsys brillor ökat exponentiellt i storlek i relation till hur mycket utrymme Bootsys bas fått i musiken.

- Sandfolket i Star wars (Tuskan raiders på engelska): "Sandfolket har alltid fascinerat mig" berättar Birger. "Deras enda nöje verkar ha varit att skjuta på podracers, skjuta på allt annat som rör sig, samt vifta med sina åskkäppar i luften. Lite som miljöpartister på partistämman, mycket hotfullt viftande och kraxande, men lite innehåll. Sa jag att de fascinerar mig?"

- Den där banjospelande killen i "Deliverance": "Den här boken skriver jag enbart för stålarna" hälsar Birger. "Stålarna, samt den streetcred som den kommer att ge mig. Fredrik Strage har mig redan på speed-dial enbart p.g.a. den här boken".

- Oliver Kahn: Jo, allvarligt. Birger tänker skriva om Oliver Kahn. Vi lovar. Skulle vi ljuga för dig? Ärligt? Kom igen nu. Det är Oliver Kahn vi talar om. Birger säger så här: "Jag vaknar ibland mitt i natten, då går jag upp och dricker ett glas kall mjölk. Medan jag står där i all min manliga nakenhet och känner den livgivande mjölken rinna ner i min strupe så tänker jag för mig själv: Undrar om Oliver Kahn också dricker mjölk just nu? Genom att skriva den här boken så kommer jag att ta reda på det. Steg ett kommer att bli att flytta in hos Oliver."

Ribban Crew önskar Birger lycka till. Själv hoppas vi att ditt skägg ska skriva en biografi om dig, din hingst.

Inga inlägg på 18 dagar

Nu har vi inte skrivit några inlägg på 18 dagar. 18 dagar, det är ganska lång tid faktiskt. Om ni undrar varför vi varit frånvarande så beror det på ren lättja. Lite som att stå och klämma tärnan i arslet på sitt bröllop.

Trösta er med att herr Sipplund lovat att återkomma med en inför-terminsstarts berättelse och att vi förbereder en stor exposé om våffeljärn.

Ribban Crew tittar på friidrott

Visst är det härligt med friidrott? Folk som hoppar, springer och kastar saker överallt. Nästan som ett dagis kan man tycka. Här finns det plats för alla:
- ADHD-flickan som tycker om att prata med sitt keldjur och som gör konstiga fingerrörelser i kameran
- Den trumpna smala killen som hoppar så högt han kan och när det inte går bra så håller han andan tills han blir blå
- Den tjocke killen vars enda chans till uppmärksamhet är att ställa till med lite bus (We luv u, Jimmy!)

Särskilt glada blev vi på Ribban Crew över bilden ovan. Det är den där Stefan Valdemar Holm (kultur-skämt!!! Ja, vi vet att han heter Staffan Valdemar Holm, men vi tyckte ändå att det var lite skoj att säga Stefan Valdemar Holm. Vill du slåss om saken eller???) som ligger där och spretar. Det är bara ett tunt, tunt tygstycke som skiljer Stefans lilla scrotum från hela världens utforskande blickar. Gud vad härlig bild det där är! Nog ser det ut som att han har lite ribba där också.

Nu måste jag gå på toa.

Robert Gustafsson replikeraraarerar

Hej igen. Nu på eftermiddagen fick vi ett argt telefonmeddelande från allas vår egen Robert Gustafsson.

Nedan följer en snabb sammanfattning.

(Med Per Oscarsson röst): Kukhuvud, fitta, rövhål *host host harkel harkel* Tror ni att det är så jävla enkelt som att bara säga fula ord och snubbla så är det rolig!? *långt utdragen,väsande hosta*

(Med Sven Wollter röst): Rövar! Rövar! Ni är kukhuvuden, knulla er själva med era små, små kukar. *host host väs harkel*

(Med Sune Mangs röst): Det har tagit mig mycket hårt arbete att komma dit jag är idag. Jag kan er än att skrika obsceniteter och göra konstiga läten. Era fittor! *host hos harkel harkel host väs harkel*

Förtydligande: Nej, Robert Gustafsson har inte ringt till oss. Vi ville bara göra oss roliga på hans bekostnad ett litet tag till. Att en kille som de facto byggt hela sin karriär på underlivshumor ringer upp oss och är arg för att vi kritiserar honom för detta samtidigt som han använder väldigt könsord tycker vi är humor. Om inte du tycker det, ring Bris eller nåt.

Ribban Crew talar om Robert Gustafsson

Den där Robert Gustafsson är jätterolig. Han våga skoja om saker som man inte vågar skoja om i vanliga fall: Kiss, bajs, kukar, fittor och att knulla. Ibland så gör han om rösten och då blir han ännu roligare. Att säga kuk med Per Oscarssons röst är inte bara cutting edge, det är fan i mig inget mindre än genialt. Det finns nog ingen komiker i Sverige som är så duktig på att få fula ord att låta så roliga.

Ja, det skulle kanske vara Stefan och Krister. De är också genialiska. De brukar också ta på sig konstiga kläder, prata konstigt och prata om kiss, bajs, kuk och fitta. Nyskapande är det enda ordet jag kan komma på för att beskriva dessa komiska genier.

En så simpel sak som att klä ut sig, förställa rösten och se allmänt korkad ut kan få den mest simpla och vardagliga mening att bli rena Larry David (komiskt geni!). Jämför t.ex. dessa två scenarion:

- Jag går upp på scen på allsång på Skansen i mina skitiga Filippa K-jeans, en lagom urtvättad t-shirt med något småtrevligt tryck och ser så där allmänt vanlig ut som man kan göra. Jag börjar omedelbart slänga ur mig massor med sexuella tvetydigheter och säger till Lill Lindfors att jag vill sätta på henne. Resultatet hade förmodligen blivit upplopp.

- Men om jag hade haft på mig en konstig klädsel, en konstig frisyr, gjort till min röst och kanske haft på mig jättetjocka glasögon och fula löständer- ja då hade det inte bara varit roligt. Det hade varit inget mindre än det roligaste som någonsin sänts på tv.

Dessutom är inte Roberts Gustafssons frisyr så särskilt rolig egentligen. Frisyren på bilden nedan är roligare. Varför? Jo därför att den är äkta, inte tillgjord, inte fabricerad för att locka till skratt. Den är helt och hållet på allvar och tycker inte själv att den är varken fyndig, pittoresk eller på något annat sätt löjeväckande.

Visst kan det vara kul att prata ohämmat snusk ibland, men det enda som i nuläget skiljer Robert Gustafsson från Stefan och Krister är att Stefan och Krister tänker ut sin underlivshumor i par.

Ribban Crew talar om Kommissarie Van Veeteren

Kommissarie Van Veeteren finns inte på riktigt. Han är på låtsas. Han bor i en stad som inte finns, i ett land som inte finns. Filmerna om Van Veeteren är baserade på böcker skrivna av Håkan Nesser. Han finns. Håkan har tjänat enorma mängder pengar på att skriva böcker som handlar om ingenting. Sida upp och sida ner. Håkan Nesser blev arg på ett gäng svenska komiker när de insinuerade på sin hemsida att han (Nesser) stoppade upp gafflar i sin slida. Det tyckte vi var det roligaste Håkan Nesser gjort. Att han drog dem inför domstol alltså.

I filmerna så spelas van Veeteren av en gammal kommunist som heter Sven Wollter. Sven har varit Sveriges sexigaste man och har dessutom visat ribban (i slakt tillstånd) i "Mannen på taket". Sa vi att han är kommunist? Sven är gammal, äldre än en hund vi haft faktiskt. Den bästa filmen han varit med i är "Mannen från Mallorca", även känd som "Sällskapsresan".

Om ni undrar något om kommissarie van Veeteren eller Håkan Nesser, maila oss gärna så ska vi försöka svara.

Varför skriver vi om kommissarie van Veeteren idag då? Jo, vi vill tipsa om dvd-releasen av van Veeteren filmen "Münsters sak". Den är väldigt spännande och handlar om en man som heter Münster och hans sak. När Münsters sak kör rattfull genom den påhittade staden i det påhittade landet och repar bilen så blir Münster arg och anmäler saken. Van Veeteren och hans poliser måste lösa fallet och ta ett komplicerat blodprov. Det är jättespännande! Håll utkik efter Örjan Ramberg i en intensiv biroll som polsk bandyspelare på dekis.

Extramaterial:

- Hur man gjorde filmen (Dokumentär)

- Kommentatorspår av Sven Wollter medan han äter en mycket vällagad Coq au Vin tillsammans med Tomas von Brömssen

- Slowmotionbilder på Tomas Hanzon när han nyser

- Varför man gjorde filmen (Dokumentär)

- Extra kommentatorsspår med Håkan Nesser där han under filmens gång berättar alla ord han vet som rimmar på Nesser

- Exklusiva bilder på Sven Wollter när han tar en tupplur mellan tagningarna

- Fotogalleri med bilder på Saken

Känt varumärke skiljer sig!

Efter flera månaders

ryktesspridning står det idag helt klart att Polarn skiljer sig från Pyret. Orsaken sägs vara ett intensivt missbruk av mjukmedel från Pyrets sida samt, som Polarn uttrycker det, "Att hon får ett sånt sjuhelvetes humör när hon super".

Polarn låter meddela att han nu återgår till sitt gamla kneg som diskplockare på Kvarnen på Söder i Stockholm. Pyret vill inte kommentera det hela, men låter via sitt juridiska ombud hälsa att "Jag ska stämma den där jävla velourfjanten på varenda krona han äger!".